Kassören – ett år i kassan.

Jag gjorde en stripserie åt Internationalen under 2000-talets mitt. Det var en anti-Rocky, den skildrade inte den charmiga slackern som i samma södermalmskvarter vid samma tid saggade runt och konsumerade sig en individualitet utan den anonyma arbetare som handräckte honom runkoljan med ett leende. En vinter i Italien snickrade jag ihop ett album av de 52 striparna och gav ut på eget förlag. Min vän, förläggaren på Vertigo där jag extrajobbade, hjälpte mig och skrev detta förord:

"FÖRORD KASSÖREN

Då köparen, hungrig eller rik, med blodsockret vid fotknölarna eller talande i sin mobiltelefon, full av uppblåst självtillräcklighet eller förkrossad och skamsen efter något obetydligt eller livsavgörande nederlag, istället för att som sina förfäder jaga, samla, odla eller byta till sig sina födoämnen och sitt tvättmedel har flyttats fram genom kön till matbutikens kassa, denna kö som förvandlar henne till ett matematiskt objekt, en nummer tre eller fyra, som styckar upp hennes livstid i moment representerade av dem före henne, människor som bara utgör hinder och störningar, knappast människor alls, snarare materiella klossar som stoppar upp tidsflödet, och konfronteras med kassörskan, eller snarare tvingas möta denna människa på andra sidan disken, en person med en livshistoria, en kropp med ett sinne och med tankar, en annan som enligt den lilla ritualen hälsar kort och därefter meddelar det matematiska resultatet av varornas värde, i bästa fall förvrider munnen i ett leende och visar ögonvitorna, ett leende och ett par ögonvitor som döljer en avgrund av reflexioner, ställningstaganden och begär, då uppstår en utbytbar och onödig mänsklig kontakt som reducerats till det ekonomiska utbytets naknaste form, köpandet och säljandet, förfrämligad genom en lång rad förmedlingar och distanseringar till obegriplighetens gräns, den raka motsatsen till det nakna köttets och den viskande förälskelsens intimitet, en på sätt och vis sorglig och samtidigt alldeles faktisk representation, och i denna nödvändiga och kortvariga relation, på alla sätt motvillig, blir det nödvändigt att dölja den mänskliga andens oändliga rikedomar, hjärnans sublima möjligheter till oändliga associationer, bilder och idéer, synapsernas symfoniska spel där själsfraktalerna breder ut sig i alla dimensioner, ty köparen vill verkligen inte veta att kassörskan ser henne, köparen vill inte bli betraktad, hon betalar för att slippa bli sedd, hon har makten i det ögonblicket, hon har makten men ingen frihet, ty liksom herren inte kan befria sig från slaven men slaven kan befria sig från herren, kan kassörskan frigöra sig från köparen, men köparen aldrig från kassörskan, och denna smärtsamma paradox tvingar henne att inte tänka på kassörskans tankar, inte tänka på kassörskans blick, ty denna blick är ett hot mot den enkla relationens trygga, malande existentialitet."

Carl-Michael Edenborg

21 oktober 2006